Höstmysigt lopp i djupaste Smålandsskogarna

 I detta lilla men ack så naggande goda 14 km långa lopp ställde jag mig i dag på startlinjen. Min målsättning var som vanligt att springa lugnt och se de fina omgivningarna samt ”tjöta” runt med annat löptokigt folk. Resultatet blev som det brukar när det gäller Anna inte riktigt så – snabbt insåg jag att jag var bästa tjej i loppet, där för övrigt bara en handfull skara damer deltog, och jag råkade räkna ut att jag efter att tillryggalagt 8 km nog var kapabel att slå bantiden (som dessutom jag hade sedan mitt första Smålandsstenarlopp för två år sedan!). Allt detta sammanräknat plus en massa rödbetor i uppladdningskosten gjorde att jag de sista 1,5 km med lätta, eller egentligen ganska blöta och regntunga ben, kunde spurta ifrån den ende löparen jag hade haft sällskap med under loppet och studsa i mål som sig bör då man når pallen och dessutom blir ett par snygga skor rikareJ!

   Summa summarum kan konstateras att jag kapade mitt eget banrekord med 4 minuter och därmed får erkänna mig nöjd med genomfört dagsverke.